Une angine


Alltså halsfluss. Borde verkligen sova nu för jag orkar knappt sitta upp men jag vill inte. Hela kroppen strejkar. Vill. Inte. Ha. Halsfluss. Förträng! Medan hjärnan är smart och säger åt mig ta hand om mig själv och sova nu efter denna jobbiga dag. Här kommer en redovisning, mest för att jag behöver skriva av mig, men kul såklart om någon verkligen orkar läsa. Donc:

Vidas äventyr del tvåhundrafemtiolelva - hos doktorn i Frankrike.

Var ganska febrig återigen i morse så jag släpade mig till skolan och frågade om de hade en läkare att rekommendera. Detta eftersom det är min tredje vecka jag är sjuk och febern återkommer med jämna mellanrum. De hade de i alla fall, som tur på samma gata som skolan.

Förstod inte alls det franska sjukvårdssystemet. Satt en stund (alldeles feberyr med gröt i hjärnan), någon frågade vem jag var där med (?) och jag svarade "je suis seule..." vilket lät ganska ynkligt måste jag medge. Kände mig inte ynklig, bara förvirrad och trött. Blev passad till en röd soffa i ett lite läskigt läkarrum och tillsagd att vänta. Sen kom den läkaren jag tydligen skulle prata med och efter lite om och men satt jag i ett annat rum, på en brits. Det kollades lite i halsen, kändes på halsmandlarna, lyssnades på lungorna och konstaterades "ah une angine" (=halsfluss) varpå jag dumt svarar "oh...vraiment?". "Ah ben oui " svarar han och är väldigt effektiv med att skriva ut pencillin (och massa annat blev jag varse i apoteket). Han tog inte kort och jag hade två euro för lite men det var helt okej att komma tillbaka med dem, bara knacka på min dörr sa han. "Bonne courage ma petite" avrundade han med, vilket både var väldigt snällt men fick mig samtidigt att känna mig sjukare.

Jaha tänkte jag när jag kom ut. I vilken automat tar jag ut två euro? Övervägde detta helt seriöst på min väg till apoteket tills jag insåg att jag måste ta ut minst 20.

Satte nästan hostan i halsen när apotekaren kom fram med 8 förpackningar medicin istället för en som jag hade föreställt mig. Andades ut när hon förklarade vad det var; pharacetamol för febern, nässpray, hostmedicin och till sist penicillinet. Bara penicillinet som jag måste ta i sex dagar, men det andra är ju bra att ha. Tog sedan ut 20 euro, smög längst in på läkarmottagningen lite nervöst, knackade på och betalade två euro. Sen sa han nog krya på dig och det kan hända att jag svarade detsamma.

Vandrade sakta hem och har varit officiellt slut sedan dess. Tur att det finns fina klasskompisar som erbjuder att hjälpa till att handla eller bara "komma på stört" ifall det behövs. Och tur att skype finns så det går att skypa med fina föräldrarna.

Missat grammatik, expression orale och missar fonetiken imorgon. Men jag har glass och tidningar och baguette och yoghurt och en frukthandel och boulangerie mittemot så det är ok. Bara det här går över nu.

Puss och kram. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0